Tiden är din fiende: Att lösa brott och spara tid med hjälp av realtidsdata

Sammanfattning

Brottsbekämpande myndigheter är inte främmande för pressen att göra mer med mindre. Med ursprung i både den offentliga debatten och privata rättstvister har förväntningarna - och i vissa fall, krav - att brottsbekämpande myndigheter på alla myndighetsnivåer förbättrar tillgängligheten och leveransen av sina tjänster samtidigt som de minskar kostnader och ansvar är genomgripande. Med tanke på de senaste årens tumultartade händelser och splittrande politiska miljö är det inte konstigt att detta tryck inte visar några tecken på att avta. Men hur ska myndigheterna kunna navigera i, och faktiskt uppfylla, dessa till synes dikotoma krav?

Hur skeptiska vissa än må vara till att tjänsterna kan förbättras samtidigt som man spenderar mindre, finns det ett område där brottsbekämpande myndigheter lätt kan uppnå detta: deras användning av stora datamängder.

Enligt Gartner är big data informationstillgångar med stora volymer, hög hastighet och/eller stor variation som kräver kostnadseffektiva, innovativa former av informationsbehandling som möjliggör förbättrad insikt, beslutsfattande och processautomatisering.

För yrkesverksamma inom brottsbekämpning omfattar big data inte bara de massiva federala, statliga och lokala dataset om brottsfrekvenser, återfall, offerundersökningar och andra ämnen som hanteras av Bureau for Justice Statistics (https://bjs.ojp.gov/). Big data består också av kompletterande källor till både offentliga och privata data, t.ex. användardata från sociala medier och digitaliserade register.

Dessa kompletterande datakällor ökar i takt med att världen blir allt mer sammanlänkad. Ändå är det uppenbart att brottsbekämpningen måste komma ikapp andra branscher när det gäller att använda big data till sin fördel.

I detta whitepaper undersöker vi inte bara hittills otillgängliga datakällor som nu kan nås och analyseras, utan vi tittar också på sju av de mest betydelsefulla användningsområdena för dessa data:

• Förebyggande av brott
• Identifiering av brottslingar
• Rapportering av brott
• Planering av åtgärder
• Operativa effektiviseringar
• Minskning av antalet tvister
• Officerssäkerhet, hälsa och välbefinnande

När vi utforskar dessa områden argumenterar vi för att brottsbekämpande myndigheter inte bara bör vara medvetna om de många fördelarna med big data i sina utredningar och operationer, utan att de också aktivt bör söka partners i den privata sektorn som kan förbättra deras tillgång till och användning av sådana data.

En närmare titt på brottsbekämpningsdata

Med dagens digitala teknik har brottsbekämpande myndigheter oöverträffad tillgång till ett brett spektrum av historiska och offentliga och privata datakällor i realtid. Analyserade var för sig eller tillsammans belyser dessa dataset omständigheter och samband som hittills har varit okända eller otillgängliga för de flesta avdelningar.

Traditionellt sett har brottsbekämpande myndigheter förlitat sig på statligt insamlade uppgifter om centrala frågor inom straffrätten, t.ex. kriminalvård, domstolar, brottslighet, det federala rättssystemet, kriminalteknik, brottsbekämpning, återfall i brott och återinträde i samhället, brottslighet och rättsväsende i stamområden samt brottsoffer.

Kompletterande datakällor är dock allmänt tillgängliga via branschpartners, men behöver än så länge utnyttjas mer. Exempel på sådana kompletterande dataset är t.ex:

Den markant förbättrade takten med vilken data nu kan inhämtas och verifieras - särskilt i kombination med avancerad teknik för artificiell intelligens (AI) som hjälper till att identifiera mönster och länkar mellan dataset - bidrar avsevärt till att göra utrednings- och operativa processer smidigare.

Dessutom innebär tillgången till sådana data i integrerade dataplattformar och tjänster att brottsbekämpande myndigheter slipper den ekonomiska och funktionella bördan av olika fristående källor och system.

Med sådana framsteg inom mjukvaruområdet betraktas teknik nu allmänt som en kraftmultiplikator för brottsbekämpningoch har en positiv inverkan på interna och externa aktiviteter inom otaliga tillämpningsområden.

Teknik som en kraftmultiplikator

Tillämpningarna av stordata inom brottsbekämpning är många och omfattande och påverkar alla som arbetar med och drar nytta av brottsbekämpande verksamhet.

Ett kännetecken för dagens brottsbekämpning är övergången till polisiära metoder som är proaktiva snarare än reaktiva. I detta avseende spelar big data en viktig roll när det gäller att lyfta fram mönster och avvikelser som kan tyda på en större sannolikhet för att brottslig verksamhet ska inträffa.

Det är till exempel tack vare uppgifter som samlats in från myndigheter i 45 delstater och District of Columbia som polismyndigheterna vet vilka tider på dygnet de ska öka polisnärvaron för att bekämpa våldsbrott (där "våldsbrott" omfattar mord, våldsamma sexuella övergrepp, rån, grov misshandel, enkel misshandel och kidnappning). Enligt en studie från 2019 av Federal Bureau of Investigation (FBI) når ungdomars våldsbrott sin topp kl. 15.00, medan vuxnas våldsbrott når sin topp kl. 21.00.

Genom att schemalägga fler polispatruller vid dessa tidpunkter ökar myndigheterna inte bara sin förmåga att förebygga våldsbrott, utan de undviker också att slösa resurser genom att placera ut poliser vid lugnare tider på dygnet.

Med samma metoder kan resurser också snabbt sättas in för att hantera snabbt föränderliga hot, som misstänkta skolskjutningar och andra terrorhändelser. Många av de senaste årens tragedier har teasats eller på annat sätt antytts via inlägg på sociala medier från potentiella gärningsmän, särskilt på nätverk som 4chan, 8chan, Discord och Twitch som har större integritetsskydd. Tekniken kan möjliggöra massövervakning av dessa data, med hjälp av AI och programvara för bildigenkänning för att känna igen hotfullt eller misstänkt text- och bildinnehåll och indikera för myndigheter när och var ytterligare resurser bör sättas in.

Identifiering av brottslingar

Den dominerande användningen av data vid identifiering av brottslingar är kriminell profilering. Kriminell profilering började användas redan i samband med utredningen av "Jack the Ripper"-morden i östra London på 1880-talet, men dagens profilering och det akademiska intresset för den har blivit mer framträdande sedan FBI:s beteendevetenskapliga enhet använde tillämpad kriminologisk forskning för att utreda seriebrottslighet på 1970-talet.

Kriminella profilerare använder big data för att generera kriminella typologier eller uppsättningar av egenskaper och beteenden som är mer sannolika att gälla för en viss typ av gärningsmän och som därmed kan ge polisen ett försprång i utredningarna. Enligt amerikansk standard, som förklaras i en FBI-studie från 1980, är dessa antingen "organiserade" eller "oorganiserade" brottslingar, från vilka många statistiskt sannolika slutsatser sedan kan dras.

Till exempel skulle en gärningsman kategoriseras som "organiserad" i ett mord där det fanns bevis på överlagt uppsåt, såsom att fastspänning och vapen användes. I detta fall är det mycket troligt att gärningsmannen är social, lever med en partner, är sexuellt kompetent, har hög IQ, är anställd och geografiskt rörlig. Efter brottet är det troligt att gärningsmannen återvänder till brottsplatsen, frivilligt lämnar information till polisen och svarar bra på direkta frågor i förhör. Om det dyker upp en misstänkt som inte uppfyller dessa egenskaper är det statistiskt osannolikt att han eller hon har begått brottet och kan därför prioriteras bort i utredningar mot andra misstänkta som uppfyller några eller alla dessa egenskaper.

Fördelarna med data i brottsidentifiering är dock inte bara begränsade till specialenheter på federal nivå. Lokala myndigheter kan använda liknande principer för att skapa profiler och fastställa utredningsprioriteringar baserat på lokal demografi, brottsstatistik och andra relevanta mätvärden.

Rapportering av brott

En olycklig konsekvens av att brottsbekämpningen har decentraliserats till enskilda stater är dålig eller obefintlig kommunikation och informationsutbyte mellan myndigheter i olika jurisdiktioner. Eftersom 93% av de första insatspersonerna uppger att kommunikation mellan olika myndigheter är avgörande för att hantera kriser, är detta ett problem som inte med gott samvete kan ignoreras av myndigheternas ledning.

Ett potentiellt motgift mot flaskhalsar i kommunikationen mellan myndigheter är effektiv brottsrapportering. Myndigheter på federal, delstatlig och lokal nivå - liksom deras internationella motsvarigheter - har en övertygande motivation att samarbeta när rapporter från en jurisdiktion kan spara betydande upprepning av arbete och slöseri med resurser i en annan.

Planering av åtgärder

Det sägs ofta att den bästa förutsägelsen om framtiden är det förflutna, och därför är det ingen överraskning att big data har en viktig roll att spela i planeringen av insatser vid nödsituationer och kriser. Bland de mest inflytelserika tillämpningarna finns:

Operativa effektiviseringar

Myndigheter över hela landet använder datateknik för att förbättra effektiviteten inom sina avdelningar. Fördelarna med detta är mångfacetterade, med två stora fördelar som inkluderar:

• Dynamisk resursfördelning. I Illinois sammanför Strategic Decision Support Centers (SDSC) geografiskt specifika realtidsdata från flera olika källor för att generera korrekta lägesrapporter och sätta in polisresurser i enlighet med dessa. Vid ett tillfälle kunde poliser konfiskera ett illegalt skjutvapen från en känd gängmedlem i Chicago inom 15 minuter efter att han skrivit: "Körde precis förbi polisen, 40 i handen. Kom och ta mig." på nätet genom att sammanföra uppgifter från sociala medier, identitetsinformation samt uppgifter om registreringsskyltar och fordonsregistrering.
• Snabb lokalisering av individer. När poliserna i Virginia hade slut på misstänkta för ett väpnat bankrån i Midlothian i maj 2019 fick de en geofence-order som krävde att Alphabet Inc - moderbolaget till Google - skulle returnera en lista över Android-enheter som befann sig inom 300 meter från banken vid tidpunkten för det påstådda brottet. En lista med 19 enheter med efterföljande platsdata returnerades, som poliserna sedan begränsade till en enda misstänkt baserat på kända rörelser efter rånet. Genom detta tillvägagångssätt kunde poliserna inte bara identifiera den påstådda gärningsmannen, utan de sparade också avsevärd tid och resurser på att göra det.

Minskade kostnader för juridik och försäkring

Den Doktrinen om kvalificerad immunitet skyddar poliser från ett stort antal stämningar och anspråk, men det finns ändå många orsaker till åtgärder som kan leda till att offentliga och privata aktörer väcker talan mot brottsbekämpande myndigheter. De Enbart de kumulativa kostnaderna för rättsliga anspråk är häpnadsväckande: över $3,2 miljarder kronor spenderades för att lösa 7.600 krav mot tjänstemän vid 25 av landets största polis- och sheriffavdelningar under det senaste decenniet, enligt Washington Post.

Tyvärr är fall av brottsbekämpande vårdslöshet, vårdslöshet och felaktig uppförande inte ovanliga. År 2019 gjorde till exempel poliser i Chicago en razzia i fel hus i en vapenutredning och stämdes i slutändan för att ha handfängslat den unga kvinnliga husägaren naken på en stol medan hon frenetiskt försökte förklara för dem att de befann sig på fel adress.7 I ett avgörande för husägaren kostade den resulterande förlikningen staden Chicago över $2,9 miljoner. Enkelt uttryckt skulle en effektiv användning av datautvinning, fusion och analysteknik ha förhindrade detta misstag eftersom informationen på arresteringsordern kunde ha korsrefererats med identitet, adress, vapenlicens och annan relevant information för att bekräfta måladressen.

Med tanke på att stordata förbättrar tillhandahållandet av brottsbekämpande tjänster i många viktiga avseenden och att majoriteten av amerikanerna är för att utöka civilpersoners rätt att stämma polisen för tjänstefel8 , kan de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av förbättrad dataanvändning bli enorma.

Officerssäkerhet, hälsa och välbefinnande

Förutom att skydda poliser på fältet genom taktisk underrättelseinformation i realtid och förbättrad utbildning, spelar datainsamling, fusion och analys en viktig roll för att minska onödig övertid, som har flera negativa effekter på polisernas säkerhet, hälsa och välbefinnande.

I Kalifornien har till exempel Berkeley Police Department kritiserats för att inte ha följt stadens övertidspolicy, och kritiken har främst handlat om att avdelningen räknat fel på övertidskraven och inte kunnat spåra när poliser tar extra skift. En polisman visade sig till och med ha arbetat 47 dagar utan en enda ledig dag.9 Effekterna för poliserna av den lösa regleringen av open beats är mycket oroande:

• Långa arbetsdagar har negativa effekter på sömnen, ökar sannolikheten för trötthet i tjänsten och försämrar prestationsförmågan.
• Trötthet och långa arbetsdagar som minskar möjligheterna till sömn kan leda till frånvaro som en strategi för att hantera sig själv.
• Övertidsarbete ökar risken för att en polis ska bli inblandad i en incident där våld används under den följande veckan med 2,7% och ökar risken för etiska överträdelser med 3,1%.

National Institute of Justice har också rapporterat att övertidströtthet leder till betydande psykiska och fysiska hälsoproblem, inklusive ökade humörsvängningar, försämrat omdöme, minskad anpassningsförmåga, ökad känsla av hot, förvärrad ångest eller depression, utveckling av psykisk sjukdom, minskad koordination mellan hand och öga, viktökning eller viktminskning, smärta, avslappningsproblem, mag-tarmproblem och skador på hjärt-kärlsystemet.

Avancerad data, fusion och analys med Whooster

Som en global ledare inom dataförsörjning, fusion och analys har vi på Whooster en djup förståelse för de effekter som korrekta och tillförlitliga data (eller bristen på sådana) har på brottsbekämpande myndigheter, de som arbetar inom dem och de som påverkas av dem.

För att säkerställa att myndigheterna har tillgång till de bästa uppgifterna utvecklar vi kontinuerligt ny teknik som flyttar fram gränserna för datainsamling, fusion och analys. Dessutom motiveras vi av vår erfarenhet av att leverera meningsfulla resultat för våra kunder inom brottsbekämpning.

Heltäckande datalösningar

Whooster tillhandahåller omfattande datalösningar för brottsbekämpning som ger djupt sammanhang till alla situationer, utredningar eller operationer. Med historiska data och realtidsdata från offentliga och privata källor är djupet och bredden på våra datakällor oöverträffade.

Handlingskraftig information för brottsbekämpande myndigheter

På Whooster vet vi att varje minut räknas när en utredning startar och intressanta personer måste lokaliseras. Våra lösningar kan användas för att spåra upp misstänkta, medbrottslingar, vittnen (även sådana som inte samarbetar) och till och med löst identifierade åskådare. Vem du än behöver hitta, och oavsett var de befinner sig, har vi tekniken som hjälper dig att hitta dem.

Whooster fungerar som en betrodd länk mellan olika myndigheter och gör det möjligt för alla behöriga parter i alla skeden av en utredning att få en fullständig bild av tillgänglig information och generera handlingsinriktade underrättelser som kan användas av agenter på fältet i realtid, även i övningar med flera myndigheter som vanligtvis lider av stuprörsdata.

Under det senaste decenniet har vi hjälpt tiotusentals personer och idag ger vi ny och tillförlitlig data till över 6.000 användare i 475 federala, statliga och lokala myndigheter (och antalet ökar).

Som ett privat företag har Whooster en unik möjlighet att bidra både till allmänhetens säkerhet och till säkerheten för dem som har till uppgift att skydda oss. Vi tar vårt ansvar på största allvar och vi är stolta över att leda utvecklingen av avancerad AI-teknik som hjälper våra myndigheter att bli bättre rustade för att hantera komplexiteten i dagens hot mot den allmänna säkerheten.

Richard Spradley, grundare och verkställande direktör på Whooster